Om kärleken till ett verktyg

Anders Hazelius

Kameran är ett verktyg. Dess enda syfte bör därför vara att användas i praktiken.

Kärleken till kameran ska inte vara romantiserande eller ömmande. Kärleken till kameran ska vara handfast, trofast och villkorslös. Avståndet till kameran ska vara en armslängd och tröskeln till att trycka på rec-knappen obefintlig.

En regissör som inte äger en kamera bör du ifrågasätta. En regissör som pratar mer om kamerans tekniska kvalitéer än vad den faktiskt spelat in likaså.

Jag tror att en kameras användning alltid rör sig inom ett undersökande område. Aldrig inom det definitiva. En bild ställer mer frågor än den besvarar. Därför lämpar den sig så bra till att studera världen och människorna med. Den ökar vårt intresse för varandra.

Om klippet

Till min senaste film gjorde jag en förstudie med skådespelarna. Det var både ett sätt att visa svårflörtade finansiärer den varma relationen som var huvudfokus i filmen samt att jobba med skådespelarna innan inspelningen drog igång.

Vi arbetade helt utan manus. Jag fotade och myggade skådespelarna. Enkelheten i de tekniska och logistiska förutsättningarna gjorde den här lilla förstudien till en lekfull och tidseffektiv process.